Stockholms Isjaktklubb  113 år  (1901-2014)

En tia, "X S-21 Baronen", hann med några seglingar på Ullnasjön innan snön lade hinder ivägen. Där hann även entusiasten Ronny segla sönder sin unika "rör-DN", innan han fann för gott att gå upp i tia-klassen och köpa Ulf Torbergers X S-12 Bi. Naturligtvis var även Rune där och körde sönder sin ombyggda Valkyrian. DN-seglarna var flitiga och glädjande nog kom det ut fyra helt nybyggda DN och fick sina premiärseglingar på Ullnasjön.

När så snön kom blev det omgruppering till Värtan som i samma veva fick godkänd istjocklek. Först ut på Värtan var bröderna Stenhols med sin gaffelriggare Kitty. I snöyra och frisk vind omkring 10 m/s fick de några härliga snökörare, fast de syntes knappast i snöglopet.

När snön lagt sig bars jakterna ut från ladan på Skraggen och riggade på. Det har inte varit så många stora jakter ute på Värtan på trettio år som det var i mars 1994. Till och med 40 kvm Nora bars ut (åtta man) och mastade på vid Skraggens stora mastkran. Där fanns förutom Nora och Kitty, Örnen, Silvervingen, White Lady, lottjakten från 1989, banjolådor och snabeljakter, samt femtonjakterna OP II och Lullan, tiorna S-6 Hux-Flux, S-12 Bi, S-15 Icicle, S-18 Pinoccio, S-19 Rabalder och S-21 Baronen. Bertil Palmblads granna nybyggda femtonjakt S-17 och konsortiejakten från Estland var givetvis ute och nötte på medarna inför mästerskapen i Estland. Mängder med folk kom ut på isen och tittade storögt på, när vi med bilar släpade jakterna genom drivorna för att komma ut på "flaket" där det gick att segla all snö till trots. Det var ett folkliv som förr i världen, för att citera en av veteranerna. Även Rune kom ner med sin Valkyrian som han reparerat och den nya Skeetern Buskul, ombyggd och förlängd från 1993.

Det blev ett par vintriga och snöiga helger med uppvisning och träningsseglingar på Värtan innan blidväder smälte ner snön. TV21 var där och filmade samt ett filmteam från Italien. De nya femtonjakterna blev härligt beundrade och visade benlyft mm för en andäktig publik. Nora och Kitty plöjde i snön så det stod det härliga till. Kitty gick långa ben på bara två medar mm.

Lördag 12 mars 1994 var det goda is och vindförhållanden, (om ej perfekta, så goda man kan begära). Lördagen utannonserades med årets första tävling för storjakter. Rundningsmärken placerades ut. Isen var hård och bra, vinden god.

Starterna var jämna och fälten hängde hyfsat ihop upp till första rundning, därpå skildes agnarna från vetet. Mats Åkerblad på Hux-Flux vann 3 seglingar, Bernhard Rost på Pinoccio var 2:a tre gånger och Per Thelandert på Baronen 3:a tre gånger. Därefter fördelades platserna lite olika mellan Göran Uggla, Rabalder, Ronny Karlsson, Bi och Tom Silén, Icicle, som alla tre var utrustade med sina gamla bomullsegel. Rabalder utgick efter haveri. Ronny var dock nöjd med sin nyinköpta Bi. Ronny samt Bertil Palmblad var nog de som nötte mest på Värtan, Ronny ständigt med kaffekorgen ombord.

Söndagen blåste bort med storm och snö. Sen gick det fort utför med isen och jakterna bars iland. Det frös emellertid på en helg till och Buskul och Valkyrian hann få segla på hårda och perfekta isar 26-27 mars. Det gjorde även DN nr 2. När sekreteraren Ulf kom hem från Estland, var han så sugen att pröva sin nya jakt på Värtan att han körde på långfredagen 1 april. Det var samma dag jag började vårrustningen på Ranängen. Den dagen såg jag Värtans is bli allt murknare för varje minut som gick. Mycket riktigt, Ulf gick igenom och hade riktigt jobbigt med att i havererande is bärga jakten. Det torde bli ett badarpris när det är dags.

Men det blev en härlig säsong för oss som seglar stort, och en ögonfröjd för alla som var ute på Värtan. Och Grattis Mats till segern och 1994 års mästartitel och till din vackra nymålade Hux Flux.